Talande 3-månaders bebis

Idag har jag träffat en liten tre månader gammal flicka som kommunicerar livligt med såväl sin mamma som andra.

Hon har en mamma som svarar på hennes leenden, förvånade blickar, undrande ögon och på hennes skrik. Hennes mamma vet precis om hon menar att "nu är jag hungrig" eller "nu behöver jag sova". Och mamma ser till att hon får det hon behöver och den här lilla tjejen var verkligen lugn, nyfiken och glad. Hon låg i sin babysitter och framkallade ljud som lät som en imitation av riktigt tal omväxlande med gurglande ljud. Som om hon låtsades att hon talade. Och hon såg själv så lycklig ut över ljuden hon framkallade. Kanske för att vi andra så tydligt visade vår glädje över det hon gjorde.

När Janne Josefsson gör kritiska tv-program om lätt utvecklingsstörda som blir fråntagna vårdnaden om sina barn vet han inte vad han talar om. Den här tidiga kommunikationen mellan barn och vårdare är avgörande för hur barnets hjärna ska utvecklas och hur dess personlighet och välmående ska bli. Om man läser Sue Gerhards bok "Kärlekens roll" så förstår man att det krävs mycket av oss vuxna i form av empati, förståelse, inlevelse och engagemang för att ett barn ska få de förutsättningar det behöver. Det räcker inte med att klara av att byta blöjor, ordna rätt temperatur på badvatten och välling.

Betydelsen av anknytning

John Bowlby började redan på 50-talet sin forskning om anknytning. Ett litet barn skapar anknytning till sin vårdare med ansiktssuttryck, kroppsspråk och ljud. När den som vårdar barnet svarar adekvat på signalena och det lilla barnet känner att det är förstått och kommer att tas om hand har en trygg anknytning uppstått. För ett litet barn är det en nödvändighet för överlevnad att bli omhändertagen. Barn gör allt för att säkra att de blir omhändertagna.

Om någon förälder t ex missbrukar kommer den vuxne inte alltid att svara adekvat på barnets signaler. Barnet kan inte längre förutse den vuxnes reaktioner och oro för överlevnaden uppstår hos barnet. Det är en allvarlig stressfaktor och barnet börjar kämpa på olika sätt för att försöka trygga sin tillvaro.

Nu börjar barnets anpassning och uppbyggnaden av ett falskt jag med strategier för att klara livet med en underfungerande förälder, en dysfunktionell familj. Strategierna befästs över tid och blir en del av personligheten.

Har man som barn blivit t ex kontrollerande eller en perfektionist genom att alltid ha koll på föräldern och försöka gör allt rätt för att undvika bråk så kan man vara kontrollerande och perfektionistisk på sitt arbete som vuxen. Det kan leda till samarbetsproblem, utbrändhet och komplicerade relationer.

Många vuxna barn till alkoholister lider av depressioner, ångest, låg självkänsla mm.

Det finns hjälp att få, helst hos en terapeut med kompetens inom det här området. Många vuxna barn har inte känt sig förstådda hos terapeuter som saknar insikt i just anhörigproblematiken.

Välkommen till Dagsmeja, Telefon 0730-98 30 51.